Okej, nu blir det lite mycket viol här, men säsongen är kort och vi får vara målinriktade och snabba! Och faktum är att det finns sätt att konservera den där ljuvliga violsmaken så att vi kan förlänga säsongen och njuta länge, länge än. För i en burk på fönsterbrädan kan du koka ihop en smakrik violsirap.

Jag älskar att äta och dekorera med ätliga blommor, de bidrar ofta med allt från vackra, aptitliga färger till spännande och ibland udda smaker. Det gör ätandet roligare för ögat och blir till små färgfyrverkerier på tallriken. Så gör du inte en sirap på violerna kan du istället toppa en sallad, smoothie eller skål med glass med dem. Jag smaksatte även björksav med viol i ett tidigare blogginlägg.

Violsirap
2 dl socker
ca 1 ½ dl violblommor
½ dl vatten

Plocka violer och lägg dem på ett papper någon timme så små insekter kan krypa ut.
Varva socker och violer i en burk, tillsätt vattnet och skruva på locket. Ställ i ett soligt fönster i 2-3 veckor, sockerkristallerna hettas under den tiden sönder så sockret blir till en sirap.
Sila bort blommorna genom stålsil eller liknande. Häll på burk och förvara i kylskåp. Vill du ha tjockare konsistens kan man koka sirapen i kastrull tills den avdunstat till önskad konsistens.

Sirapen är god att ringla över pannkakor, söta drycker med använda till bakning.

1. Störskärbönor
– otroligt rikgivande bönor som ger långa skidor och garanterat kommer fylla din frys till hösten och vinterns alla sopp- och grytkok.

2. Citronverbena
– min favoritört som är gott till såväl dessert, huvudrätt som bakning och tebryggning. Använd färsk eller torka bladen framåt hösten. Prova att tillsätta torkade blad till smoothien, bästa kryddan du kan ha hemma!

3. Indiankrasse
– dekorativ, snabbväxande växt med ätbara blad och blommor. Dekorerar såväl trädgården som salladen eller desserten.

4. Ringblomma
– frösår sig lätt själv från år till år så köper du en fröpåse i år kan du njuta av blommorna många år framöver. Vackra blad att dekorera sallad, dessert eller frukostskålen med.

5. Sommarsquash/zucchini
– bra avkastning och mångsidig grönsak

6. Grön- eller svartkål
– supernyttig bladväxt och med exceptionellt lång skördningstid. Härdig och står sig fin under snötäcket och långt inpå nästkommande odlingsår.

7. Fikon
– vackert träd som kan krukodlas eller odlas i växthus/utomhus i södra Sverige. Jag har ett träd i mitt växthus och få saker känns lyxigare än att få skörda och avnjuta fikon från egna trädet. Köp ett träd så kan du njuta många år framöver.

8. Kryddtagetes
– otroligt dekorativa blomsterväxter med ätliga blad och blommor. Fungerar avskräckande mot en hel del skadedjur i trädgårdslandet. Prova också att torka växten och använd mald som del i indiska curryblandningar.

9. Jordärtskocka
– en av få råvaror som kan skördas tidigt om våren, direkt efter tjälen släppt. Förlänger odlingssäsongen och ger en oerhörd lyxkänsla när man får stoppa händerna i jorden och kunna skörda så tidigt när allt annat tycks dött och avlägset.

10. Spagettipumpa
– enkel och rikgivande pumpa som ger frukter med spagettiliknande struktur i fruktkökket. Går bra att lagra några månader så din skördesäsong förlängs.

1. Lagerblad
– användbar och prunkande växt som trivs bra i köksfönstret och gör sig bra i tomatsåsen och husmanskosten. En favorit hos mig!

2. Chili
– finns i många varianter med skilda karaktärer. Behövs ofta bara lite för att ge mycket smak eller hetta och därmed behöver inte avkastningen vara så himla stor.

3. Ärt- & solrosskott
– snabbväxande energibomber att använda i sallader, juicer, smoothies eller frukostmackan. Blötlägg ärtor/frön över natten och strössla sedan ut över fuktig jord, på en-två veckor har du ätklara skott.

4. Doftpelargon
– kanske en lite oväntad köksväxt, men doftpelargoner som t.ex. Doktor Westerlund kan vara goda att smaksätta bakverk och smoothies med, eller att finhacka och dekorera desserter eller frukostskålen med. Extra plus för den fantastisk doft den avger vid beröring.

5. Citron
– dekorativa träd som trivs på ljus plats och avger en helt fantastisk doft då den blommar.

6. Vetegräs
– superdupernyttig och extremt snabbväxande gröda. Har du en slowjuicer kan gräset pressas till näringsrika shots. Gräset kan även torkas och malas till pulver att använda till juicer, smoothies, raw food-bakning eller att toppa frukostskålen med. Man kan även, helt sonika, tugga på gräset och sedan spotta ut fibrerna för att tillgodogöra sig näringsämnena.

7. Salvia (& andra kryddväxter)
– kryddväxter som basilika, rosmarin, mynta, timjan, citronmeliss och persilja är kanske bland de vanligaste köksväxterna vi odlar inomhus. De ger mycket smak även om man bara skördar lite åt gången, har bred användning (gott till bakning, matlagning, tekok mm). Salvia är en av mina favoritörter med en rik, mustig smak och vackra växtsätt.

8. Tomat
– att odla tomat inomhus är ingen omöjlighet, välj en liten sort som t.ex. ”Tiny Tim” eller ”Venus” så kan du skörda tomater till frukostmackan direkt från krukan på fönsterbrädan.

9. Citrongräs
– lämpar sig ypperligt för krukodling och ger en god smak åt thaimiddagen eller att brygga te på.

10. Aubergine
– aubergineplantor blir oftast ganska små och buskiga och lämpar sig därför ganska väl att krukodla på fönsterbrädan.

Handuppräckning på den här – har ni någonsin haft snigelproblem i trädgårdslandet? Det har minsann jag! Men faktiskt (peppar, peppar…) inte nu längre.

Nej, för allt sedan jag såg att de tipsade om fårull i ett avsnitt i Trädgårdstisdag och jag följaktligen kantade hela köksträdgården med en säck 20 år gammal ull som jag hittat på mina föräldrars garageloft har bara enstaka sniglar lyckats bryta sig in. En slemmig snigel glider nämligen inte så bra över ull så de gör sig gärna inte besväret att slinka in till mina grönsaker. Så tryggare kan ingen vara än de arma små grönkålsplantorna, groende ärtorna och all babyblast som nu ostört kan få växa sig stora.

Nu spirar det på alla håll och kanter i trädgården. Grönsakerna växer och jag har äntligen kunnat börja skörda. Trädgårdslandet som jag anlade förra året har i år jord som är mycket mer lucker, näringsrik och lättodlad än förra året. Det är nästan som ett hantverk att jordförbättra och en fantastisk resa att få arbeta med jorden och år för år se den utvecklas.

Några sätt att göda sina köksväxter kan vara att lägga gräsklipp kring dem, det gör också att jorden blir mer lucker, luftig och så fungerar det lite kvävande för ogräset som försöker tränga sig upp. Man kan också vattna med utspätt nässelvatten som man gör genom att lägga nässlor i vatten och låta dem ligga och dra ett par veckor eller så kan man vattna med avsvalnat kokvatten från kokta grönsaker. Jag kokte nyligen broccoli och spadet serverade jag åt några squashplantor att sörpla i sig.

Såhär års står närapå hela trädgården i blom och många av blommorna kan man faktiskt äta och dekorera sin mat med. Jag tog en promenad på gården och plockade ihop de ätliga blommor jag kom över som är i säsong just nu, såväl vilda ängsblommor som perenner, örter, ogräs och odlade växter.

1. Daggkåpa
2. Salvia
3. Krasse
4. Ringblomma
5. Oregano
6. Timjan
7. Squash
8. Lavendel
9. Gurkört
10. Ros
11. Rölleka
12. Klöver
13. Kryddtagetes
14. Kamomill

Så kom augusti med solsken, en blå måne och kvällar doftandes av varma sädesfält. I trädgårdslandet dras det ogräs till förbannelse och sniglarna har hittat nya vägar in, men det växer och ger bra skörd ändå.

I gångarna har jag lagt slaget gräs så man lätt kan ta sig fram utan att fastna i leran och hålla gångarna så fria som möjligt från ogräs. Halm går precis lika bra att använda om du skulle ha det till hands men jag tycker att det var alldeles extra roligt att få kunna använda mig av gårdens egenproducerade material, ta vara på det gräs som stått i en vildvuxet del av min trädgård och se till att det fick ett bra syfte.

Katten Lo älskar att ta middagsluren där på gräsgångarna och jag njuter av att strosa runt på dem barfota och höra det torra gräset prassla under mina fötter. Och visst blev det väl dessutom alldeles exceptionellt fint?

Har du en kruka lavendel eller kanske en hel häck måste du passa på att klippa lavendelblommor att torka. Denna ljuvliga lilla ört är en av mina favoriter och smaksätter allt från sockerkaksbak till tomatsåser och lugnande teblandningar, häng i garderoben och använd i fotbad. Bladen kan användas just som rosmarin och blir kanske en spännande variation att smaksätta t.ex. focaccia med. Och du, prova att lägg en bukett lavendel i kudden – jag somnar som en stock!

Jo, mitt gröna skafferi är ju förvisso vegetariskt men jag är samtidigt störtförtjust i naturmaterial och när sen musslorna själva ”går man ur huse” eller vad man kan säga och lämnar skalen efter sig ser jag till att slå till. De här vackra lila musselskalen hittade jag på en strand på ön Viðey utanför Reykjavik och ville absolut ta med mig hem.

Väl hemma borrade jag hål i skalen och fäste med ett tunt rep i en rund träskiva. Jag hängde skalen på lite olika höjder och med lite lagom avstånd från varandra. Så nu klunkar ett alldeles ljuvligt ljud av Isländska stränder här hemma i trädgården när vinden ruskar om päronträdet. Prova att göra en av de vackra blåmusslorna från västkustsemestern eller kanske bamburör om du varit längre bort på vift!

Har ni tänkt på så många frön en endaste växt ofta har en förmåga att ge? Låter man sin grönkålsplanta stå kvar hela säsongen och gå upp i blom kan man skörda hundratals små frön. Frön som har precis samma förmåga att gro som de du handlar i affären. Men kanske vill man inte ha en hel åker med hundratals grönkålsplantor och vad ska man då göra med alla dessa frön? Jo, grodda!

Och tänk er att få njuta av åsynen av vackra solrosor om sommaren – dessa glada solrunda blommor som skiner upp även en grådisig sommardag och ger så mycket frön att du av en endaste blomma kan få solrosskott för en vecka eller två att knapra på om vintern när trädgården sover. Och så ska du givetvis spara en hel hop till nästa sommar. På så vis kan vi inte enbart göra oss självförsörjande på grönsaker utan också på själva fröna för framtida år, och så till groddandet och skottandet så vi har goda gröna grejer att äta året om.

Hösten och vintern behöver inte alls vara sådär grådaskig och tråkig, åtminstone inte om man odlar grönkål. Mina plantor angreps av kållarver mot slutet av sommaren och blev till slut i princip helt skövlade. Jag ryckte på axlarna och norpade grönkålsblad hos min pappa under tiden. För av erfarenhet vet jag nämligen att när larverna försvunnit framåt hösten sätter grönkålen fart igen och bara fortsätter att leverera och varar åtminstone ända fram till ”påska”! Är det inte världens bästa råvara ändå?

Grönkål är mångsidigt, använd det t.ex. till en matchabowl med grönkål eller koka ihop pasta med gräddig grönkål- & citrussås.

Njut av grönkålschips smaksatta med tamari och chili och kanske en skål toscansk ribollita

eller sväng ihop denna quinoasallad med ugnsrostade äpplen och rödbetor som passat perfekt såhär i vintertid.

Jag brukar skämta med mig själv och säga att jag är urusel på att odla betor, något som de flesta nybörjare brukar ro i land hur de än gör. Men som med allt blir man ju bättre med lite övning, det gäller i högsta grad även odling fastän jag upplever att många med mig förväntar sig kunna skörda rejält redan första året då man satt spaden i jorden.

Förra året var mina största betor på sin höjd i storlek med rädisor men i år var storleken åtminstone fyrdubblad, alltså som riktiga betor man köper i affären. Och när jag för någon vecka sedan pysslade, städade och donade i trädgården fick jag syn på en polkabeta i landet som hade storlek av en mindre kålrot! Så det gäller minsann bara till att ligga i och arbeta med jorden, sätta sina frön och skörda vad som än ges. Och faktum är att det var fler än jag som hade gjort fynd i rödbetsland, för ett par meter därifrån hittade jag ett sorkbo där de samlat på sig små polkabetor och lite morötter. Ett fröjdefullt julbord med rotfruktsfest för sorkfamiljen och jag glädjer mig vid att även minibetor kan komma till glädje och användning om så för någon annan än mig själv. Nästa år lyckas jag säkert odla än större, då är ju både jag och jorden ett helt år bättre.

Det verkar som att helgen kommer bjuda på en del sol och på fönsterbrädan spirar små skott som om några månader kommer vara plantor som ger skörd. Men är fingrarna inte så förbaskat gröna som man kanske hade önskat finns det ändå knep för att lyckas med odlingen. Inte nog med att en hel del av de grönsaker och frukter vi kan köpa i mataffären innehåller frön som kan användas till odling eller råvaror som kan groddas och bli till levande växter finns det också en del råvaror som du kan köpa – äta – plantera – skörda, gång på gång på gång. Växtkraft är fantastiskt!

salladslök
– skär av några centimeter nertill och sätt dessa i ett glas med vatten ett par dagar tills man ser att det börjar utvecklas rötter, sätt i kruka eller trädgårdsland och skär av stjälkar efter hand när de växt ut och låt löken stå kvar i jorden.

purjolök
– gör på samma vis som med salladslök.

stjälkselleri
– dra av stjälkarna men behåll några ministjälkar längst in, sätt plantan i jord, vattna. Skörda stjälk för stjälk eller skär av hela plantan och låt bottnen med rötter stå kvar i jord så nya stjälkar bildas.

romansallad
– skär av bladen och lämna ett par centimeter av plantan längst ner. Sätt i jord, vattna. Skörda blad för blad eller skär av hela plantan och låt bottnen med rötter stå kvar i jord så nya blad bildas.

fänkål
– skär av ovansidan av fänkålen och lämna ett par centimeter längst ner. Sätt i vatten ett par dagar förflytta sedan till jord, vattna. Skär av plantan och lämna bottnen med rötter kvar i jord så en ny fänkål bildas. Eller så skördar du fänkålsdillen, låter den gå upp i blom och skördar fänkålsfrö som kan användas som brödkrydda.

Grodda i sil? Jajemän, strunta i burkar och sildukar för lättare än såhär blir det banne mig inte. Har du inte provat att grodda förr är det här definitivt en genväg till att komma igång.

Vad du behöver är två saker – en stålsil och något att grodda, i mitt fall blev det torkade mungbönor denna gång. Du kan också grodda t.ex. linser, rädisfrön, rödbetsfrön, alfalfa, kikärtor och andra bönor. Själv är jag väldigt förtjust just i mungbönorna, de är otroligt snabbgroddade, krispiga, friska och matiga.

Så hur gör man då?

1. Lägg mungbönorna i blöt över en natt eller ca 10 timmar.
2. Stjälp ner bönorna i en stålsil, skölj av och sätt silen i en skål så vattnet kan fortsätta rinna av.
3. Skölj 2-3 ggr per dag.
4. Redan efter att dygn kan man se att en grodd börjar bildas och efter två dygn kan man börja äta groddarna. Fortsätt skölja groddarna ett par gånger per dag tills alla är uppätna.

Såhär i början av odlingsåret är det inte mycket som prunkar i trädgården. Men tids nog är det dags för rabarberna som är en av våra första primörer. I trädgårdslandet har nyss plantorna börjat ta fart och bladen växer till sig. Gissningsvis är det väl ett par veckor kvar tills de är stora nog att duga till en paj eller två. Men kan man inte vänta så finns det faktiskt knep att ta till för att få rekordtidiga rabarber.

Genom att sätta en stor, svart spann över plantan skapar man en varm, växthusliknande effekt som påskyndar tillväxten. Samtidigt lurar man också rabarberna att tro att de fortfarande är i jorden i den mörka miljön de hamnat i vilket gör att de sätter extra fart på att växa uppåt snarare än låta bladen utvecklas. Detta gör att det huvudsakligen är stjälkarna som växer sig stora medan bladen är mer lågprioriterade. När rabarber växer så fort blir de också mer mjälla och inte alls stabbiga och träiga.

Det här är ett riktigt enkelt hemmapyssel som går otroligt fort att göra och som faktiskt inte kräver särskilt mycket material heller. Rep, en sax och en kruka är allt som behövs och sedan valde jag att i detta fall stila till det med en upphängningsring. Din tidsinsats uppskattar jag till ungefär tre minuter och sedan har man en tjusig ampel redo att t.ex. plantera örter i att hänga i köksfönstret.

___

10-knops makramé ampel
Du behöver:
rep (ca 8 meter)
sax
kruka
upphängningsring (inte nödvändig)

Beroende på hur stor kruka du väljer att använda kommer replängden att variera. Jag valde att mäta upp fyra längder på vardera strax över 2 meter.

Samla samman repbitarna och trä dem genom ringen, ringen ska va på mitteln av repet så 8 lika långa längder bildas. Slå en knut strax under ringen.
Dela upp repen två och två och slå knutar på dessa ca 20-30 cm ner från den stora knopen.
Ta nu det högra repet från ett av repparen och slå en knop ihop med det vänstra repet i repparet närmst till höger (ca 12-15 cm från föregående knop. Fortsätt likadant tills alla rep bundits ihop som en ring.
Samla alla rep och slå en sista knop ca 12-15 cm från de tidigare knoparna.
Sätt en kruka i repkorgen.

Klart!

Det känns som att odlingscirkeln håller på att slutas, eller gå in på ytterligare ett varv. I helgen arbetade jag i trädgården med jordfräsning och tillförsel av ny kompostjord i trädgårdslandet, mina föräldrar och hönsen (såklart) hjälpte också till. Bädda och bereda årets odlingsbädd.

Samtidigt kunde jag svänga ihop en härlig ramslökssoppa till lunch på fjolårets skördade lök och den nya, pigga ramslöken som skjuter upp i skogen nu. Underbart att arbeta med jorden och kunna leva av vad den ger tillbaka, såväl här i trädgården som ute i skog och mark.

Ramslökssoppa | 2-3 portioner
2 gula lökar, strimlad
2 stora potatisar, skalad och skuren i små bitar
1 liter buljong eller vatten
1 rejält knippe ramslök, grovhackad
salt & svartpeppar

Fräs den gula löken i lite olja med salt och peppar. Tillsätt potatisen när löken mjuknat och fräs ytterligare ett par minuter. Tillsätt buljong och koka tills potatisen är helt mjuk.
Tillsätt ramslök och mixa soppan helt slät, gärna i blender. Smaka av och efterkrydda eventuellt.

Syrlig wasabicreme
1 dl Oatly Fraiche eller Alpro GoOn
1 tsk citronsaft + zest från 1/4 – 1/2 citron
1 tsk wasabi
salt & svartpeppar

Blanda ingredienserna, smaka av och efterkrydda eventuellt. Vill man ringla cremen på soppan och få samma effekt som på bilderna kan man tunna ut cremen genom att blanda ut några matskedar av soppan i den.

För några veckor sedan skrev jag om hur man kan dopa sina rabarber att bli stora i rekordfart. Så hur gick det då? Jo faktiskt helt otroligt bra. När jag kollade till plantan i helgen så hade den vuxit så mycket att spannen lyft från marken och därunder var redan rabarber stora nog att skörda.

På bilden ovan kan man se hur plantan till höger har skjutit i luften medan den till vänster som varit utan spann bara är några centimeter hög. Rabarberna är av samma sort, men den vänstra är något klenare bör tilläggas. Resultatet går dock inte att ta miste på, rabarber i rekordhastighet funkar – nu blir det paj!

Potatis är av någon anledning en råvara jag lägger väldigt liten möda på att odla. Så faktiskt även i år. Jag hade egentligen inte tänkt odla några alls, men så såg jag ett filmklipp från det eminenta programmet Strömsö där de i en hörna fylld av ogräs odlade potatis ovan jord (kolla gärna in klippet här) som sedan täcktes med halm. Nu föll det sig så lägligt att jag hade en ruta i trädgårdslandet som jag inte grävt ännu och där ogräset istället stod högt. Bekväm som jag är köpte jag en påse sättpotatis och slapp därmed att gräva. Halm fanns på stalloftet, så det var bara till att sätta igång.

1. Ogräset trampade jag till så det hamna platt på marken
2. Sedan placerade jag ut potatisar med jämnt mellanrum
3. Därefter la jag på ett tjockt lager halm
4. Och vattnade!

Och mina små hjälpredor tyckte det var störtmysigt med en halmstack att rulla runt i och gräva gångar i.

Hur det går med potatisarna får vi se mer av framöver

För några veckor sedan skrev jag ett inlägg om att jag sått höstpotatis på en bit jord i trädgårdslandet, och då menar jag bokstavligen PÅ jorden. För här behövs det inte grävas. Jag la istället potatisarna på marken och toppade med ett tjockt lager halm. Nu har potatisarna grott och växt så pass att plantorna tagit sig hela vägen igenom halmen och man kan se de gröna bladen. Några potatisar till midsommar har jag då inte men säkerligen ett gäng att dra upp i slutet av sommaren och bortåt hösten.

Och det är minsann inte bara i halmhögen som det ploppar upp potatis, utan även i drivbänkarna där jag förra året odlade potatis samt i växthuset där jag tror att några komposterade potatisar fått liv och grott i jorden. Så ser odlarlivet ut, det är minsann inte alltid sant att som man sår får man skörda.